Skip to content

Fuck LAS

15 augusti 2009

Igår var det sista dagen på jobbet. Den startade med en kick-off inför hösten. Alla redaktioner fick samlas för frukost, vi fick höra den nya ljudprofilen och chefen peppade inför nystarten när alla börjar nästa vecka. Jag satt mitt i allt och önskade att jag hade fått en heads up och ville bara sjunka genom jorden.

Dagen gick förbi fort och sedan var det tack-och-hej-fika och Cissy-kommer-hit-snart-igen fast jag sade ”nej, det gör jag nog inte”. För vem kan leva på några strödagar i månaden? Och tar jag ett annat vikariat så stängs dörren för P3. För evigt. Så fungerar avtalen och jag förbannar LAS. Lagen om anställningsskydd fungerar säkerligen utmärkt i vissa branscher men för journalistkåren och då speciellt inom Sveriges Radio förstör den bara. Eftersom SR har valt att göra allt för att komma runt LAS men att LAS fortfarande finns så får aldrig begåvade journalister chansen att få in foten ordentligt. En briljant medarbetare med år av erfarenhet hänger lika löst som tonåringen som fick ett extrajobb för att föräldern har en chefsposition.

Jag tycker att det är dags att luckra upp LAS och se till olika branscher och deras behov så att stora statliga företag som ska jobba med saklig och opartisk journalistik inte har en möjlighet att utnyttja rådande system. Forma LAS efter den verklighet vi är i idag, inte efter den industrination vi för länge sedan lämnat.

Advertisements
10 kommentarer leave one →
  1. dobbido permalink
    15 augusti 2009 10:41

    håller med dig.

  2. dobbido permalink
    15 augusti 2009 10:43

    dobbido = petra (från piteå, nu borås å SR sjuhärad) förresten…

  3. 16 augusti 2009 10:51

    Väl talat kamrat.

  4. 16 augusti 2009 11:32

    LAS suger i vår bransch!
    :o(

  5. 16 augusti 2009 11:33

    vad blev det för jävla gubbe nu då?!
    den skulle ju vara sur
    😦

  6. Stefan permalink
    17 augusti 2009 17:07

    Jag håller visserligen med om att LAS inte fungerar särskilt bra, men detta:

    ”Och tar jag ett annat vikariat så stängs dörren för P3. För evigt.”

    beror väl ändå inte så mycket på LAS som på att SR och Journalistfacket har skrivit ett vansinnigt idiotiskt avtal? Eller har jag missat något? På vilket sätt stängs dörren för evigt?

    Finns det inga konsulter inom journalistbranschen förresten? Det är ju annars en ganska välanvänd metod för att kringgå LAS.

    • Cissy permalink*
      18 augusti 2009 9:12

      Alla: Kul med så många kommentarer! Jag håller med er!

      Stefan: Det avtal P3 har är att man blir programanställd. Anställningen finns för att P3 aldrig ska ha gamlingar som de inte blir av med. Från den dag du blir anställd tickar din anställningstid oavsett om du jobbar eller inte och du får jobba max 3 år. Sedan får du inte vara anställd på programanställning under de följande 3 åren.

      Som exempel anställdes jag 16 juni 2008 och sedan dess har jag jobbat till och från i ca totalt 16 veckor. Den 16 juni 2010 får jag förtur till jobb på P3 vilket gör att jag inte är lika intressant för de vill ha valfrihet. 16 juni 2011 åker jag ut.

      Eftersom programanställningen ska verka för att nya röster kommer in i företaget kan man inte varva en programanställning med ett vikariat då ett vikariat räknas som att man är ”inne” i företaget. Alltså, tar jag ett vikariat får jag inte återvända till en programanställning och eftersom P3 inte har andra anställningsformer är dörren stängd.

      Det finns självklart en väg in genom produktionsbolag men det finns det ju i alla lägen, de rörs ju inte på samma sätt av de avtal som SR har.

      Avtalet är idiotiskt och skrivet mellan SR och SJF och inte ens min chef förstår varför de gjorde det, men jag ser det som att det är en effekt av LAS. Hade inte LAS-reglerna varit så hårda så hade man inte behövt förhandla fram ett avtal där folk kan få stanna längre än de vanliga 11 månaderna innan de lasas in (eller i 99 procent av fallen lasas ut), men inte heller för länge.

      • Stefan permalink
        18 augusti 2009 11:37

        Aha. Ja, det var ju en ny, spännande anställningsform…

  7. Andreas Morén permalink
    07 november 2010 16:45

    Jag har läst ditt inlägg och de många kommentarerna. Jag är själv i läget nu på Sveriges Radio Örebro att inte få fortsatt anställning, å givetvis finner vi en programanställning i botten. Jag har pysslat med radio i snart 11 år, har haft många vikariat och anställningar på SR och även fast jobb på UR under en fem-års period. Det är svårt att begripa hur det blir så här surt många gånger inom public service. Programanställning är ett sätt att släppa in annan kompetens och andra människor än ”vanliga” journalister. Det var tanken från politiskt håll när man pratar om mångfald alá 70-tal. Sedan har arbetsgivaren mer och mer slirat på detta och slutligen, listigt och målinriktat, fått detta mångfald att endast bestå av kriteriet ”ny röst”. Så var det inte tänkt att mångfaldsanställningarna, det som numera heter programanställningar skulle att fungera! Grejen är ju att många programanställningar är ju ersättningsjobb för tjänster som tidigare tagits bort/försvunnit genom årens lopp. Det är ju faktum så att de allra flesta programanställningar är ju kontinuerlig verksamhet, alltså sådan journalistisk verksamhet som är helt avgörande för att på kort och lång sikt få verksamheten att funka. Det vet SR – men ingen kommer att erkänna det. I stället kallar man de olika programanställningarna för specifika satsningar – med alla möjliga inriktningar. Det är syniskt och inte värdigt ett företag som SR som har ett så starkt förtroende ute bland licensbetalarna och lyssnarna. Jag tror dessvärre att inget kommer att ändras om inte, mot förmodan någon stark chef sätter stopp för vansinnet. En chef som ser att detta är ett kompetensslöserí av stora mått, och även inhumant för den anställda. Även arbetskollegor mår ju dåligt och tycker att det är jobbigt att ta farväl till duktigt folk. Så det har nog inte så mycket med LAS att göra, kanske lite indirekt, men jag vill nog hävda att det är hela personalpolitiken som bedrivs otroligt ogenomtänkt. För vilket annat företag gör sig av med personal som i slutet av sin anställning är som bäst? Många säger ju att om SR skulle vara ett komersiellt företag så skulle man inte ha råd med en personalpolitik av det slag man har idag. Och argumentet ”ny röst”detta gäller inte bara folk på P3 – även på P4 så vill man tydligen inte ha för gamla röster (36 år) trots att vår lyssnarmålgrupp är 35 och uppåt, så argumentet ”ny röst” tycker jag är lika tunt som en nyfrusen våris.

  8. 26 november 2010 12:41

    Hej!

    Råkade komma till den här bloggposten via #SRfest och tänker att du kanske vill vara med å diskutera LAS nu när Mats Svegfors verkar ställa upp på diskussion? Håller på med ett upprop här http://lasseedfast.wordpress.com/uppropet/ efter att diskuterat frågan här http://lasseedfast.wordpress.com/2010/11/17/3-0-journalisten-behover-karlek/och fått ett svar bland annat här http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3938&artikel=4199253

    Kolla om du vill å hör av dig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: