Hoppa till innehåll

Det här med barn

25 maj 2010

”Va?! Vill du inte ha barn?!” Orden uttalas alltid med samma stora frågetecken. Samma skepsis. Samma ton av chock i rösten. ”Men du har nog bara inte träffat den rätta.” Fortsättningen är alltid den samma. Orden fyllda med en suck av lättnad som att personen lugnar sig själv.

Nej men faktiskt. Jag tror inte att jag vill ha barn. Jag har ingen längtan alls och ser verkligen inte att jag skulle börja längta.” Mitt svar ramlar nästan ur min mun av sig själv vid det här laget. Och jag vet alltid hur rekationerna blir. ”Men varför inte då? Hur kan man inte vilja ha barn?” Ja antagligen kan man det på samma sätt som man kan vilja ha barn. Det är en känsla som finns i hela kroppen. En önskan. Något som för de flesta slog rot relativt tidigt.

”Men om du träffar någon som väldigt gärna vill ha barn, kan du då inte tänka dig att skaffa det för din partners skull? Du kan ju inte neka din partner ett barn.” Ok. Så jag kan inte neka någon ett barn men det är helt ok att någon tvingar mig till ett? Jag har inte mött någon hittills som inte tycker att det är en självklarhet att jag ska ge vika för min önskan. Det är snarare något som verkar tas för givet. Men ärligt talat, på vilket sätt är en önskan att få barn mer värd än en önskan att inte få barn? På vilket sätt väger den önskan tyngre? På vilket sätt är det givet att den som inte önskar barn ska gå emot sin egen innersta vilja?

Lika mycket som det brinner i någon att en gång ha barn, lika mycket brinner jag idag för min rätt att säga nej. Men hur förbannat jämställt och framåtsträvande och liberalt det här svenska samhället försöker kalla sig så är jag något onormalt. Något konstigt. Någon som bara inte har blivit tillräckligt vuxen ännu. Någon som inte har hittat den rätta.

Kanske får ni rätt, alla ni som sitter på era konservativa höga hästar. Kanske kommer barnlängtan till mig som ett brev på posten en dag. Men kanske gör den inte det. Oavsett har jag all rätt i världen till min önskan. Utan att den ifrågasätts. För jag ifrågasätter inte din.

5 kommentarer leave one →
  1. sis permalink
    25 maj 2010 21:35

    bra skrivet syster!

    puss

  2. sis permalink
    09 juni 2010 9:10

    drömde att du var gravid i natt:

    jag- är du gravid?
    cissy- ja! (glatt)
    jag- men vem är pappan (?!) då?
    cissy- hmm, någon random, är det så noga?
    jag- men ska du pluggar ju..
    cissy- äh, det är många som skaffar barn när de pluggar!
    jag- ja, men hur ska du lyckas försörja det själv på csn?
    (mamma är i bakgrunden alldeles överlycklig och verkar tycka det är en jättebra idé)
    cissy- det löser sig!
    jag- men du vill ju inte ens ha barn…
    cissy- jag har hört att barn till lesbiska föräldrar har det mycket bättre än hos andra föräldrar
    jag- jaha? men när ska du ha då? vilken månad är du i?
    cissy- nionde månaden!
    jag- va?! och detta berättar du först nu?!
    cissy- ja, är det något konstigt med det?
    (jag tittar på din mage som, enligt min kunskap, ser ut att vara i tredje månaden + att den är alldeles konstigt bubblig här o var och tänker ”o herre gud”)

    HAHAHAHAHAHAHAHAHA

    • Cissy permalink*
      09 juni 2010 20:19

      HAHAHAHA! Du är smått störd syster. Älskar dig!

Trackbacks

  1. Mer barn «

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: